Jag tänkte att jag skulle berätta lite om min viktresa. Jag har inte pratat så mycket om min viktnedgång tidigare för jag ville inte ha någon press på mig, utan jag ville klara det i min egen takt, plus att jag kände att det rörde bara mig och mina närmaste och att det inte var någonting att skriva om eller lägga ut bilder på. Men nu känner jag att jag vill berätta lite, dels för min egenskull men dels för att visa alla att det faktiskt går om man har rätt inställning och kämpar hårt.

 

Frågan är vart vart vi ska börja någonstans. Jag tror att det började spåra ur någongång 2009, sommaren 2009. Jag gjorde slut på ett långt förhållande och började festa ganska ordentligt. (Jag vet att jag inte var 18 år då).Jag slutade spela fotboll, började festa och åt väldigt dålig mat. Periodvis så mådde jag inte så bra, trött jämt. Började 2:an på gymnasiet och hade väldigt mycket i skolan. Jag gick upp 10 minuter innan bussen gick, åt ingen frukost. sov på bussen (som tar 1h och 15 min.) Kom till skolan, sov en stund till i soffan i uppehållsrummet. Dagen gick, oftast åt man lunch på stan, eller gick och köpte någonting. Åkte bussen hem, sov på bussen. Kom hem, och skulle försöka göra läxor, somnade i soffan. Var uppe sent. Och sen samma visa igen. Helgen kom, då var det fest fredag, lördag. Som sagt så tror jag att det var någonstans här som det spårade ur ordentligt, det höll på så ett år. Jag gick upp rejält i vikt och vägde som mest 78 kg. (Jag är 173 cm lång). Höst 2010: Jag satte igång med träningen ett litet tag innan det att jag träffat sebbe (Oktober 2010). Det hände inte så mycket med vikten, antagligen för att jag fortfarande inte åt någon frukost, osv.

 

Augusti 2011 bestämde jag mig för att jag skulle ta tag i detta på riktigt, jag skulle gå ner minst tio kilo och äta bra mat och träna och jag skulle klara det på ett år. Framförallt skulle jag ta hand om mig själv. Jag satte igång med detta i samband med att jag började jobba. Jag gick och la mig tidigt så jag fick ordentligt med sömn (helst 8 timmar) Jag gick upp en timme innan jag skulle åka till jobbet, då hade jag god tid på mig att göra mig i ordning och framförallt äta en ordentligt frukost (Tro mig, det är sant så som alla säger att frukosten är det viktigaste målet på dagen. Jag har aldrig gillat att äta frukost, haft svårt att äta på morgonen. Under hela högstadiet och gymnasiet åt jag nog inte frukost en enda dag. Nu skulle jag aldrig klara mig utan att äta någonting på morgonen). När jag jobbat klart blev det en vända till gymmet. Så såg mina dagar ut ett bra tag. MEN, det blev inte bra för det. Jag blev besatt av vågen, åkte till gymmet varje dag, vilade aldrig, fick dåligt samvete om jag inte tränade, kunde inte unna mig onyttigt osv.

 

När året var slut så hade jag gått ner från 78 till 74 kanske. Det hade inte hänt jätte mycket men jag ville ta det i lagom takt, som jag själv kände att jag klarade av. (Även om jag många gånger när jag vaknade på morgonen önskade att jag var mycket smalare än jag var) Så på fyra månader gick jag ner cirka 4 kg. Jag hade fuskat mycket, åkt på semester osv. Dåligt samvete på nyårsafton och kände mig tjock och mitt nyårslöfte var såklart att bli smal. Det var det jag ville. Satte igång igen med hårdträning och bra kost. I början minskade jag på kolhydrater och åt mycket grönsaker och kött. Vet inte om det spelade så stor roll, men jag gjorde så iallafall.

 

Nu är vi inne i Februari, vikt 73. FAN det händer ju ingenting, jag som tränar så hårt och äter så bra. Insåg då att jag tränade fel? gick på skivstång, spinning mm. Byggde benmuskler. Märkte att benen blev större. Jahapp, då får vi tänka om igen då. Körde då massor mer kondition och samma strikta kost, det betyder: nyttigt!!

 

Sen kommer jag inte ihåg så mycket av mars, men sen är vi inne i April. då hade det hänt grejer. Vikt: 70. Vi åkte till Gran Canaria och åt massa mat och drack vin. Det är ju kanske inte det mest optimala om man ska gå ner i vikt. Minns inte om jag gick upp så mycket endå, några kilo kanske det blev men de gjorde jag snabbt av med när jag kom hem. MEN jag hade fortfarande en bit kvar till målvikten och jag kände mig allt i från nöjd. BLÄ

 

Maj, en riktig jogging månad. Jag och min kollega Elin sprang två gånger om dagen, Vi tränade till Blomomloppet, plus att båda ville gå ner i vikt. Vi sprang och sprang till benen inte orkade mer. Målet var att klara 5 km på 30 minuter. Det klarade vi och vi blev lite smalare också.

 

2/6-12, 68 kg. BOOM! Tror ni jag var nöjd här? Nej, det var jag inte. jag hade kommit på när jag märkte att det gick så bra att gå ner i vikt att jag skulle gå ner lite till. 65 kg var det nya målet. I juni var jag som smalast, Kände mig som snyggast men jag var fortfarande inte nöjd. Jag tränade fortfarande mycket och åt fortfarande bra mat. Det hände inget mer, jag stannade där och jag var inte nöjd.

 

 

NU är det mars 2013, 9 månader senare. Vad har hänt? Jag väger fortfarande 68 kg (Har gått lite upp och lite ner beroende på lite slarvperioder.) MEN, jag är nöjd. (om man nu någonsin kommer att vara det) Jag känner mig inte lika snygg som jag gjorde i juni för ett år sedan. Även om vikten är den samma, men nu har det inte blivit lika hård träning som det var för ett år sedan, det betyder att kroppen inte är lika fast nu som då.

 

 

SUMMAN AV KARDEMUMMAN:

- Ta det i den takt du känner att du klarar av och kan hålla i. (Alltså inte köra stenhårt i två veckor sen lägga av)För mig tog det ett år, man kan gå ner mycket snabbare men jag valde att göra det sakta.

- Unna dig god mat ibland, det är ingen som sitter på din axel och slår dig med en pinne. Man mår mycket bättre av det.

- Stirra dig inte blind på vågen, det är bara siffror. Det är en väldigt bra hjälp att ha för att se om det händer någonting. Men gör inte som jag, när man går och väger sig flera gånger om dagen. Får ångest om man väger ett kilo mer på kvällen, vilket är ganska naturligt eftersom man ätit under dagen.

- ÄT. Man ska inte hoppa över måltider. Ät bra mat, men ät lite mindre. Det är det bästa tipset jag har där det gäller kosten. Ät, men ät lite mindre. Då krymper man magsäcken och då vänjer den sig vid det den får (typ)

- VAR NÖJD när du kommit till målvikten, pressa inte dig själv mer och gå ner ännu mer bara för fåfängans skull. MEN se till att håll vikten, börja inte äta slarvigt igen. Ät bra mat och självklart ska man unna sig god mat ibland, och godis om man vill.

- Ta kort och mät. Det är jätte roligt när man ser skillnaden.

- Glöm inte att träna för att må bra också, inte bara för utseendetsskull.

Tror inte att jag har några mer tips nu (som att jag vore något proffs).

 

Som sagt så är jag absolut inget proffs, men detta är så som jag har gjort och det delar jag med mig av. :)