Onsdag eller Torsdag
Idag är det onsdag, men det skulle lika gärna kunna vara torsdag eftersom jag tar helg imorgon kl. 15 (ska till tandläkaren..) Skönt med långledigt, det kan verkligen behövas. Jag är helt slut hela tiden. Vet inte vad det beror på. Kanske för att man faktiskt blir trött av att fightas med 10 1,5-2 åringar hela dagarna. (Som dessutom är mer överaktiva än normalt). Även om jag denna vecka endast har ett jobb och jobbar som normala människor, bara heltid. Tilllskillnad från vissa veckor där jag hämtat barn vid 07.00 (betyder att jag måste åka 06,15). Jobbat hela dagen från 07.45-16.15, sen tagit hem barn igen och stannat där till allt ifrån 18.15 till 23. Då är man rätt slut även om det inte är ett tungt jobb. Men lite trött i skallen blir man allt. Nästa vecka är jag erbjuden att hämta barn varje dag men jag tänker faktistk säga nej. Jag måsteöva lite mer på det faktiskt. Det är inte värt det. Att vara så trött på fredagarna att man bara vill grina. (Sluta klaga det finns folk som har det värre). Slutklagat :)
Som sagt så är jag inte barnvakt denna vecka, eftersom båda familjerna är bortresta. Då har jag tillgång till deras bostäder om jag vill. Så nu sover jag mitt i stan, känns skönt. Spara lite diesel och spara lite tid.
Nu sitter jag här vid köksbordet och kollar datorn, har suttit här i två timmar drygt. Jag blev så hungrig så var tvungen att äta någonting och tänkte att jag skulle sticka iväg och träna senare, men ne.. jag sitter nog kvar här. Får se om jag får något ryck sen och går en sväng bara. Dessutom har jag världens träningsvärk från i måndags när jag var och tränade med niccole. SJUKT! Jag har fortfarande problem med att växla när jag kör bil, torka mig när jag varit på toaletten, klä på mig, skratta, sätta upp håret. Ja, listan kan bli lång. Hoppas det släpper lite imorgon. Då tänkte jag hinna med gymmet en sväng efter tandläkaren.
Sitter och tittar på resa i Juli till Kroatien. Någon som hänger med?
Söndagsmys
Ligger i soffan efter att ha ätit korvstråganoff som hjärtat mitt lagade medan jag tog en springtur.
Jag känner mig mer levande nu än vad jag gjorde i fredags. Laddar för en fyradagarsvecka med bara ett jobb.
Bilder från helgen :)
Äntligen fredag
En otroligt trög vecka. Tidiga morgnar och sena kvällar. Sovit borta, inte hunnit träna så mycket som jag vill, osv. Idag känner jag mig blek, fet och finnig. Haha.. Men nu tackar jag för att det äntligen är helg. Jag jobbar för mycket.. Jag känner det idag iallafall. Nu kommer lite bilder från veckan.
WOW!
Jag ska visa er en bild på statistiken från igår. Antal besökare: 188st. Helt galet. Så många som läste mitt inlägg. Tror att det var 50 besökare idag. I vanliga fall är det Max 20 besökare varje dag. Det känns jätte kul att så många läste det och jag är glad att jag skrev det. Fick mycket komentarer på Facebook också, så roligt. Var jätte glad hela kvällen igår att så många faktiskt läste och komenterade. Så stort TACK till er :-)
Min viktresa
Frågan är vart vart vi ska börja någonstans. Jag tror att det började spåra ur någongång 2009, sommaren 2009. Jag gjorde slut på ett långt förhållande och började festa ganska ordentligt. (Jag vet att jag inte var 18 år då).Jag slutade spela fotboll, började festa och åt väldigt dålig mat. Periodvis så mådde jag inte så bra, trött jämt. Började 2:an på gymnasiet och hade väldigt mycket i skolan. Jag gick upp 10 minuter innan bussen gick, åt ingen frukost. sov på bussen (som tar 1h och 15 min.) Kom till skolan, sov en stund till i soffan i uppehållsrummet. Dagen gick, oftast åt man lunch på stan, eller gick och köpte någonting. Åkte bussen hem, sov på bussen. Kom hem, och skulle försöka göra läxor, somnade i soffan. Var uppe sent. Och sen samma visa igen. Helgen kom, då var det fest fredag, lördag. Som sagt så tror jag att det var någonstans här som det spårade ur ordentligt, det höll på så ett år. Jag gick upp rejält i vikt och vägde som mest 78 kg. (Jag är 173 cm lång). Höst 2010: Jag satte igång med träningen ett litet tag innan det att jag träffat sebbe (Oktober 2010). Det hände inte så mycket med vikten, antagligen för att jag fortfarande inte åt någon frukost, osv.
Augusti 2011 bestämde jag mig för att jag skulle ta tag i detta på riktigt, jag skulle gå ner minst tio kilo och äta bra mat och träna och jag skulle klara det på ett år. Framförallt skulle jag ta hand om mig själv. Jag satte igång med detta i samband med att jag började jobba. Jag gick och la mig tidigt så jag fick ordentligt med sömn (helst 8 timmar) Jag gick upp en timme innan jag skulle åka till jobbet, då hade jag god tid på mig att göra mig i ordning och framförallt äta en ordentligt frukost (Tro mig, det är sant så som alla säger att frukosten är det viktigaste målet på dagen. Jag har aldrig gillat att äta frukost, haft svårt att äta på morgonen. Under hela högstadiet och gymnasiet åt jag nog inte frukost en enda dag. Nu skulle jag aldrig klara mig utan att äta någonting på morgonen). När jag jobbat klart blev det en vända till gymmet. Så såg mina dagar ut ett bra tag. MEN, det blev inte bra för det. Jag blev besatt av vågen, åkte till gymmet varje dag, vilade aldrig, fick dåligt samvete om jag inte tränade, kunde inte unna mig onyttigt osv.
När året var slut så hade jag gått ner från 78 till 74 kanske. Det hade inte hänt jätte mycket men jag ville ta det i lagom takt, som jag själv kände att jag klarade av. (Även om jag många gånger när jag vaknade på morgonen önskade att jag var mycket smalare än jag var) Så på fyra månader gick jag ner cirka 4 kg. Jag hade fuskat mycket, åkt på semester osv. Dåligt samvete på nyårsafton och kände mig tjock och mitt nyårslöfte var såklart att bli smal. Det var det jag ville. Satte igång igen med hårdträning och bra kost. I början minskade jag på kolhydrater och åt mycket grönsaker och kött. Vet inte om det spelade så stor roll, men jag gjorde så iallafall.
Nu är vi inne i Februari, vikt 73. FAN det händer ju ingenting, jag som tränar så hårt och äter så bra. Insåg då att jag tränade fel? gick på skivstång, spinning mm. Byggde benmuskler. Märkte att benen blev större. Jahapp, då får vi tänka om igen då. Körde då massor mer kondition och samma strikta kost, det betyder: nyttigt!!
Sen kommer jag inte ihåg så mycket av mars, men sen är vi inne i April. då hade det hänt grejer. Vikt: 70. Vi åkte till Gran Canaria och åt massa mat och drack vin. Det är ju kanske inte det mest optimala om man ska gå ner i vikt. Minns inte om jag gick upp så mycket endå, några kilo kanske det blev men de gjorde jag snabbt av med när jag kom hem. MEN jag hade fortfarande en bit kvar till målvikten och jag kände mig allt i från nöjd. BLÄ
Maj, en riktig jogging månad. Jag och min kollega Elin sprang två gånger om dagen, Vi tränade till Blomomloppet, plus att båda ville gå ner i vikt. Vi sprang och sprang till benen inte orkade mer. Målet var att klara 5 km på 30 minuter. Det klarade vi och vi blev lite smalare också.
2/6-12, 68 kg. BOOM! Tror ni jag var nöjd här? Nej, det var jag inte. jag hade kommit på när jag märkte att det gick så bra att gå ner i vikt att jag skulle gå ner lite till. 65 kg var det nya målet. I juni var jag som smalast, Kände mig som snyggast men jag var fortfarande inte nöjd. Jag tränade fortfarande mycket och åt fortfarande bra mat. Det hände inget mer, jag stannade där och jag var inte nöjd.
NU är det mars 2013, 9 månader senare. Vad har hänt? Jag väger fortfarande 68 kg (Har gått lite upp och lite ner beroende på lite slarvperioder.) MEN, jag är nöjd. (om man nu någonsin kommer att vara det) Jag känner mig inte lika snygg som jag gjorde i juni för ett år sedan. Även om vikten är den samma, men nu har det inte blivit lika hård träning som det var för ett år sedan, det betyder att kroppen inte är lika fast nu som då.
SUMMAN AV KARDEMUMMAN:
- Ta det i den takt du känner att du klarar av och kan hålla i. (Alltså inte köra stenhårt i två veckor sen lägga av)För mig tog det ett år, man kan gå ner mycket snabbare men jag valde att göra det sakta.
- Unna dig god mat ibland, det är ingen som sitter på din axel och slår dig med en pinne. Man mår mycket bättre av det.
- Stirra dig inte blind på vågen, det är bara siffror. Det är en väldigt bra hjälp att ha för att se om det händer någonting. Men gör inte som jag, när man går och väger sig flera gånger om dagen. Får ångest om man väger ett kilo mer på kvällen, vilket är ganska naturligt eftersom man ätit under dagen.
- ÄT. Man ska inte hoppa över måltider. Ät bra mat, men ät lite mindre. Det är det bästa tipset jag har där det gäller kosten. Ät, men ät lite mindre. Då krymper man magsäcken och då vänjer den sig vid det den får (typ)
- VAR NÖJD när du kommit till målvikten, pressa inte dig själv mer och gå ner ännu mer bara för fåfängans skull. MEN se till att håll vikten, börja inte äta slarvigt igen. Ät bra mat och självklart ska man unna sig god mat ibland, och godis om man vill.
- Ta kort och mät. Det är jätte roligt när man ser skillnaden.
- Glöm inte att träna för att må bra också, inte bara för utseendetsskull.
Tror inte att jag har några mer tips nu (som att jag vore något proffs).
Som sagt så är jag absolut inget proffs, men detta är så som jag har gjort och det delar jag med mig av. :)
Maj och juni 2010
maj 2010 - juni 2012 - februari 2011
Detta är den tydligaste bilden jag har på vilken skillnade det faktiskt är.
2013:
Ja, detta är jag. Jag är otroligt stolt över mig själv och jag kan bara jag vill. Nu blir det nya mål som ska klaras. Ett av mina nya mål blir iallafall att fasta till kroppen lite och inte stirra så mycket på vågen, även om jag kommer att använda den. Mäta och fotta är mina nya vapen för att lyckas bli stark.
Strong is the new skinny.
Tack för mig :)
Min fina tröja
Jag älskar min fina tröja från stadium. Den är så snygg, och lapparna på armbågarna gör verkligen allt. Det tycker jag är så ballt och jag funderar på att sy på sådana lappar på flera av mina tröjor som jag har. Det lyfter verkligen ett plagg.
Pics
Tacofredag
Kl 16.15 så slog klockan helg, så underbart skönt. Inga barn att ta hem efter jobbet så jag åkte direkt till Stockholm. Det flöt på bra till jag kom till Kista, då kom jag på det. Just det, jag ska till Stockholm och i Stockholm är det köer. Det tog 1 h och 15 min att åka när det normalt tar 55 minuter. Jag åker alltid senare när jag ska till Stockholm, för antingen har jag jobbat till 18 eller så tränar jag, så jag missar alltid rusningstrafiken. Då fick jag känna på det också, jag som glömt hur det var med köer eftersom jag alltid ser till att missa dem.
Mötte upp Sebbe på City Gross. Han hade redan börjat handla, jag la bara till lite frukt som jag behöver för att leva (ungefär), det finns inget bättre än frukt och grönsaker. Älskar det. Vi gjorde tacos och kollade på gladiatorerna.
Imorgon väntar Ikea, otippat va?
Puss och kram
Fel
Så skriver jag fel också. HURT! Ska det va. I'm hurt...
Hyrt
Nu är det dags att sussa kudden. Är helt slut om dagarna nu. Inte helt kry än. Men imorgon: FREDAG.
Imorse kände jag mig snygg, inte nu längre. Har fått ett rivsår på hakan från jobbet. Det var inget elakt barn, vara en elak vante med kardborrband, som råkade smeka min kind. Ont gjorde det iallafall :-)
Godnatt people!
Tar mig tid att skriva blogginlägg
Ja det märks ju att jag börjat jobba igen. Med all "fritid", om man nu kan kall det så, som jag hade när jag var sjuk så fanns det mycket tid till att blogga och gör om bilder och maila dem till mig själv så jag kan skriva från datorn. Mycket med detta. Men nu på min korta rast tar jag mig tid för att skriva lite. Jobbar nämligen sent idag så jag hinner nog inte skriva något ikväll. Tänk att det redan är fredag imorgon. Tre dagars veckor bör det vara fler av, åh så skönt! Imorgon far jag till älskade Stockholm och myser med min karl. Jag har inte varit i Stockholm på säkert en månad och jag och Sebbe har inte haft en hel helg med varandra på kanske tre veckor. Trist! Men sådant är livet, nu ska det iallafall mysas hela helgen, fredagkväll till söndagkväll.
Igår köpte jag en vårmössa. Älskar den!
Slänger även upp en bild på frukosten imorse. Nu blir det ordning och reda igen :) (även om jag faktiskt alltid är rätt duktig med maten).
Alternativ till äppelpaj
Fick två jätte söta små formar av Isis när jag fyllde år. Precis sådan jag tänkt att jag ska köpa. Jag ska definitivt köpa flera. Ville prova att göra någonting i dem, så jag kollade upp ett recept på en äppelpaj, fast betydligt nyttigare. Den blev inte lika god som vanlig äppelpaj, men jag tyckte absolut att den var god. Bör provas, det som är bra att man kan lyxa till det lite och göra den till frukost eftersom det inte är så onyttiga saker i den.
Det receptet hittade jag: Här
Där jag hittade detta recept fanns det även massor av andra recept att prova.
Fixade även till morotskakan till de andra, morotskakan låg i frysen och glasyren var kvar från när vi firade min födelsedag förra helgen. Snygg blev den.
Övning ger färdighet
Dock har jag inte övat så mycket så att det ger färdighet. (Kan man säga så?)
Btw, så saknar jag Sebbe!
Måndag
Det blir mycket prat om förkylning nu, får be om ursäkt för det men det är detta mina dagar består av för tillfället. Jag bullade upp med 7 kuddar i sängen för att få upp huvudet, och att det inte skulle vara någon risk att huvudet föll ner. Trycket i höger öra hade inte blivit helt bra när jag skulle lägga mig, men inatt vaknade jag att det var kladdigt i örat, och det medförde att trycket var borta. Jag tror inte att trumhinnan sprack, det borde ha gjort ondare då precis innan. Gick upp och hämtade papper och somnade om, så skönt att få sova ordentligt. Det märks att jag inte är frisk, jag sover så sjukt mycket (även om jag sover mycket i vanliga fall också så sover jag iallafall inte så här mycket). Idag är jag i princip döv på höger öra, hoppas att det släpper snart. Som sagt så känner jag inget tryck längre. SKÖNT! Det gör faktiskt grymt ont, man vill bara gråta. Tanken är att jag ska vara hemma imorgon också så hoppas jag att det går att jobba på onsdag.
Har precis tittat på Malou, efter tio. De pratade om tsunamin. Det är premiär för filmen "The Impossible" på fredag, och det är en film om just Tsunamin. De visade filmsnuttar från filmen och jag började nästan gråta bara av att se dem. Efter de hade pratat om filmen så var de en gäst där som heter Malin Sävstam. Hon förlorade två barn och sin man i katastrofen. Hon pratade om sin bok "När livet stannar". Den boken vill jag verkligen läsa. Jag vet inte om jag vill se filmen, alla som sett den säger att den är väldigt gripande. Det är nog nyttigt att se på den, men jag vet inte om jag vågar. Jag minns när katastrofen ägde rum, jag ville inte titta på tvn, jag ville bara titta mellan fingrarna och inte veta av det. Trodde inte att det var sant, blev så ledsen och fy vad hemskt det var. Att veta hur många människor som miste livet, och inte minst alla som överlevde och förlorade delar av familjen. Tänk att förlora hela familjen och så blir man ensam kvar. Hur som helst så måste jag nog se filmen, så är det bara.
Bakslag
Här ligger jag i min säng och har legat här hela dagen. Vaknade inatt med ett fruktansvärt tryck i öronen. Great!
Trycket har blivit lite bättre men fortfarande ganska mycket i höger öra. Sjukskrivning mån och tis från jobbet.
Behöver jag säga att jag är leds på detta nu? Men, återigen så finns det dem som har det värre :)
Imorse låg jag och käkade upp dessa underbara kex ifrån London. Marmalade biscuits med citronsmak. Jätte goda!!
Lycklig i själen
Nu ska jag berätta om riktig lycka, som man inte kan bli annat än lycklig av. Jag börjar berätta om min dag igår.
Jag for till jobbet, inte jätte kry egentligen om jag ska vara ärlig. En dag kunde jag stå ut med, sen var det ju helg igen. På Jobbet träffar jag en mamma till några av barnen jag passar på eftermiddagarna. Hon ger mig en kram och säger: kul att du är tillbaka! det hänger en liten påse inne på Hannas krok.
Jag går in och ser en grön liten påse med två lindt chokladkakor och ett kuvert, plus en bukett med tulpaner. Läser kortet där de står hur mycket de uppskattar mig och att de verkligen tycker att jag är en toppen tjej, dagen är räddad liksom, kan man starta dagen på ett bättre sätt? Sen såg jag att det låg massor med rikskuponger. Tanken var att de ville hjälpa mig med bensin eftersom jag kör hem deras barn, men då kunde de inte hitta något sådant presentkort så då fick jag rikskuponger som jag kunde gå och fika för eller käka lunch. Super gulligt verkligen! Sen kan jag passa på att berätta att i Torsdags så var jag hos den andra familjen jag jobbar åt. Mamman var hemma och hon kom med små semlor och så sjöng hela familjen för mig och så hade vi ett litet kalas redan då, fick presentkort på rådhuset och en kokbok. Sen nästa dag när jag egentligen inte skulle jobbat för dem så körde jag iallafall hem pojken (den andra va hemma och va sjuk), och när jag kom dit så lämnade jag av honom och åkte (Pappan var såklart hemma). Sen får jag ett sms av mamman att hon hade hoppats på att hon skulle va hemma när jag kom för hon hade köpt blommor åt mig, så jag åkte tillbaka och satt där och fikade en stund. jag blir så glad och lycklig över att de uppskattar mig så mycket som de faktiskt gör.
Nu, tillbaka till gårdagen. Arbetsdagen gick skapligt snabbt. Jag hämtade upp Niccole som var i Uppsala, så åkte hon med mig direkt. Allt som jag skulle bjuda på var redan klart. Det var bara det sista som skulle fixas. Jag hoppade in i duschen, och efter en stund kom Isis. Senare dök Mickan och Elin upp, följt av Mickis, Sen Olivia och sista gästerna va Kajsa och Jenny. Vi smaskade på allt gott som jag fixat, och som Niccole och Isis hjälpte mig att få i ordning. Kan berätta lite vad jag hade, jag tog inga bilder men jag tänkte lägga upp de som Niccole tog. Jag hade iallafall: Räksnittar, crostini med färskoströra med aprikos och hasselnöt, grönsaker och dipp, hembakat knäckebröd, fetaoströra med soltorkade tomater, basilika créme, fruktspett och jordgubbscheesecake. Tror att jag fick med allt.
Det var en jätte mysig kväll där vi verkligen umgicks, detta blir jag lycklig i själen av, när man har så många omkring sig som man tycker så himla mycket om. Jag fick jätte fina presenter av allihopa, men det bästa var att alla var här och att alla åt. Det gör mig lycklig :)
Jag älskar att fylla år, att fixa och bjuda hem sina nära och kära. I Söndags var som sagt min fina släkt här, berättade inte så mycket om det men vi hade iallafall sopplunch med hembakat bröd. Jag tog faktiskt inga bilder, jag njöt av dagen istället :) Tack till alla underbara människor som finns i mitt liv. Jag gör det bästa jag kan för att visa min uppskattning <3
Kaffe och en bok om ett snyggare yttre. :)
Ha en fortsatt fin lördag!
