Ja nu var det en vecka sedan jag skrev här, jag glömmer liksom bort mig ibland. Jag har försökt att pluggat och tränat skulle man kunna summera veckan som varit. Jag har varit och jobbat lite ikväll och det är alltid lika trevligt.

En sak som man nästan inte förstår själv. Är att de gamla som vi ger omvårnad till faktiskt har varit "en annan" innan de blev sjuka, eller hur man ska förklara. Vi som ger omvårnad till dem känner bara det sjuka jaget, och inte det friska jaget. Vi tycker inte att det är något konstigt med det. Men jag kan bara tänka mig de anhöriga till de gamla. Vissa av dem är inte alls samma person som det en gång varit. För de anhöriga så blir insjuknandet jätte jobbigt. För det är inte samma person längre. På ett sätt är det bra att vi som jobbar med att ta hand om de gamla inte kände dem tidigare, för då hade det nog blivit ännu värre. Vissa av dem skulle man gärna ha velat känna när de var friska, för många av dem är helt underbara människor även om de är sjuka och kanske inte alltid hänger med. Tänk då hur underbara de måste ha varit när de var friska och krya. Att jobba med gamla är otroligt nyttigt och det borde egentligen alla ha gjort någon gång i sitt liv. Man växer som person något enormt. Jag har jobbat med gamla i snart ett år och jag har redan lärt mig hur mycket som helst om hur människor fungerar och att man inte behandlar gamla som små barn. Det är en konst att vara pedagogisk på rätt sätt när det gäller gamla. För man kan inte vara på samma sätt när man pratar med gamla, vuxna, ungdomar, barn, katter, hundar. Man måste anpassa sig väldigt mycket. Det bästa som finns är att jobba med människor, helt underbart!

Nu ska jag gå och duscha, såg att mitt hår glänser. Alltså inte av renhet utan av smutsighet.