Sitter och tittar på SOS uppdraget. Vilket fantastiskt program, men också så fruktansvärt. Man får se hur barn far illa genom prostitution, trafficking osv. Det är så fruktansvärt och man kan verkligen inte tänka sig hur det kan vara så illa. Jag önskar verkligen att jag en dag kommer åka till en barnby och hjälpa till så gott jag kan, bara vara en extra famn att sitta i eller vad som helst. Jag blir verkligen så taggad att åka iväg och göra en sådan grej. Samtidigt som jag tycker att det är så bra för de barn som har hamnat på ett barnhem, så tänker jag på alla de barn som inte har det. Känner de barnen kärlek, får de mat, får de kläder, får de utbildning. Nej knappast! Jag tror inte att de får någonting av det. Det viktigaste är endå kärlek, tänkt när barn inte ens får kärlek. Jag blir så illa berörd så det är inte klokt. Fy vad hemskt. Tänk vilken grej endå att åka iväg och få en annan uppfattning av saker och ting och tänk vad man växer som människa och förhoppningsvis kan man vara till hjälp. Tänk att kunna göra ett litet projekt av det hela och kanske att alla barn på jobbet kan få göra ett varsit armband eller något. Hmm.. detta ska jag spåna vidare på.

Imorgon ska jag krama alla barn extra mycket!!